Jag vet faktiskt inte riktigt vad hon är känd för. Har sett henne i några tv-såpor. Men jag har ändå alltid gillat henne. Det finns något kvinnligt, varmt, raspigt över henne. Hennes ljusa, burriga hår och hesa stämma. När jag hörde henne på tv fick hon mig alltid att stanna upp, ägna det sneda leendet och de smala ögonen några minuter och sen skynda vidare i mitt liv.
Mona har gått bort, jag vill ge henne i alla fall några ögonblick på min blogg.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar