Länge leve kungen!

I förra veckan ringde syrran och bad mig köpa ett stort kort på kungen och drottningen som de skulle ha på deras toalett på jobbet (hon jobbar på MAS i malmö). Hon hade kollat upp att man kunde göra det i slottsboden på slottet. Och det var bråttom. Så jag knallade dit på lunchen och köpte ett nytaget kort med kungaparet uppklädda till tänderna och Silvia i den mest förtjusande rosa klänning. Men så såg jag näsan. Hon ligger inte långt efter Michael Jackson nuförtiden. Och så blev jag förbannad, kände för att tugga upp hela kortet och spotta ut det på den snälla tanten som expedierade mig. Jag tycker att det är fruktansvärt att drottning Silvia vars enda uppgift är att representera Sverige lägger sig under kniven. Hon borde stoppas. Hon borde inte få apanage, sova i lyxiga våningar och operera sig för skattebetalares pengar. Visst har hon gjort mycket för barn och utsatta genom åren, men ändå, dagens ungdomar har nog med issues utan att behöva oroa sig för sitt utseende. Jävla skit-drottning är vad hon är. Och kungen är väldigt förlegad, han hänger inte med. Victoria borde ta över, hon har i alla fall hälsan i behåll och normalt omfång på sina armar nuförtiden. Men kungligheter går inte i pension, det är inte så att de bestämmer sig att efter 65 så ska de lägga sig i hängmattan och träna puttar på gräsmattan. Nä, de går i pension den dagen de blir nedgrävda i marken, vilket kan vara när de är 95 eller 75. Så om Victoria har riktigt otur så kan hon bli drottning när hon är 70 år. Så då ska hon förbereda sig på att ta över tills dess, studera vidare. Världens äldsta student liksom. Hehe... Om vi nu ska ha kvar monarki så borde den moderniseras.

Äh, vad fan vet jag? Jag är bara sur och bitter för att jag inte får vara prinsessa med fina klänningar med volanger.

Var stolt över Sverige.

Något som jag upptäckte när jag bodde i Korea var hur stolta de är över sitt land och hur de kunde säga att de aldrig skulle gifta sig med en västerlänning. De vill behålla sitt blod rent. Det sa de utan att betrakta sig själva som rasister. Det hade vi aldrig kunnat säga i Sverige. De är stolta över sina mattraditioner. Sin familj, sitt land, sina årstider. Det är vi inte i Sverige på samma sätt, vi bara klagar och klagar. De är fruktansvärt gästvänliga och jag uppfattade inte dem som rasistiska. De är bara stolta. Hehe... känner nästan hur detta skulle kunna vara början på ett tal från Sverigedemokraterna. Men det är det inte. Jag vill att Sverige ska vara öppet för alla, ha influenser från andra kulturer och vi ska ha sex och gifta sig med vem vi vill men samtidigt vara jävligt stolta över att vi är svenskar. Inte försöka förminska oss själva. Utan höja upp oss till skyarna. Vi är jävligt bra! Jävligt ödmjuka och jävligt snygga.

Yppig är förresten ett väldigt fint ord.

Puss och kram

Vägtullarna i Stockholm.

Jag fick en vykort instucket i mitt brevinkast i förra veckan. En fin bild över en gata och en skylt det stod "betalstation" på. Nu blir det vägtullar och skatt så det rungar om det. Efter den 1 augusti så går det bra att lägga ännu fler slantar i statskistan. Och vad tycker lilla jag om det i skrivande stund. Tjohoooo! Det ska bli skönt att slippa alla bilar i innerstan, avgaserna och tutandet. Och så är det ju inne att tänka på miljön för tillfället. Jag kanske till och med vågar susa ner för gatorna i rusningstrafik utan hjälm på min silverskinande hoj med blixtar på. Preserve the nature!

Men jag ska väl inte säga för mycket. Jag kanske känner annorlunda när jag är småbarnsmamma i förorten för att statskärnan blivit för dyr att sätta mina fotriktiga eccoskor på. När mannen i mitt liv lämnat mig för en yngre upplaga med uppnosiga bröstvårtor och långa rosa naglar. Då ska jag svära över min gamla volvo som fortfarande rullar, bensinen som höjts till 20 kronor litern för att bevara planeten till mina små odågor som röker och klämmer gula finnar och skriker ord som jag inte förstår. Då ska jag förbanna mig själv för att jag skrev detta inlägget, för att jag sorterar mina sopor och åker tåg trots illamåendet för att bevara den prunkande grönskan i världen.

Hej.

Har ni saknat mig? Det har varit ett kort uppehåll mellan mig och min blogg. Jag har inte känt mig förälskad i den på ett bra tag och det har kommit så mycket annat emellan att jag har inte har haft ork och energi eller vilja för den delen att uppdatera, förnya, förnöja. Vad tjänar det till att ständigt skriva inlägg, jaga kommentarer och bloda ner internet med problem och bagateller?

Men jag vet att jag kommer att fortsätta. Det har blivit som en drog för mig. Och jag tänjer hela tiden på gränsen av hur personlig jag får bli, speciellt nu sen jag kom hem från Korea, när jag inte har ett "ämne" att hålla mig till. Det blir så lätt personligt. Alla vet hur regler och social disco-dans går till här i Sverige. I alla fall de som kan svenska och läser min blogg.



Har ni smakat sillarna de serverade på sillens dag nere i Mölle förresten? Jag hoppas att ni inte gjort det, för era smaklökar mår nog bättre då. Vi fick rösta på en liten lapp om vilken vi gillade bäst, de borde ha formulerat det annorlunda. "Vilken behövde ni inte svälja ner med några rejält beska droppar?"

Här är några av de så att säga delikatesserna. Sill med...
... fläsk, sirap och rågbrödssmulor.
... kanel, äpple och vanilj.
... fänkål, kaffebönor och mörk öl.

Den med kaffe gick fan inte att äta!

Mölle by the sea.

I mölles sköna grönska kan man vila sitt trötta huvud och somna i en ihopfällbar solstol medan man lyssnar på en ljudbok om andra världskrigets och tysklands grymma stryptag om världen. Man kan gå längs kusten och lyssna på korna och vattnet som envist slår mot stranden och de svarta stenarna.




Man kan fylla lungorna med frisk luft och cykla på en cykel med för hög sadel och låta sin pojkvän peka ut klockgrodorna i gräset och forten som nästan är gömda i marken.



Det är fridfullt att ha semester och det hade varit ännu skönare om jag inte hade behövt se ut såhär efter en halvtimme i gassande solen utan solskydd!!



Ajaj, vad det svala lakanet rev mot mina brända skenben i natt. Vad vattnet i duschen sved i morse och hur trött jag är i kroppen och hur den skiftar mellan att skälva av frossa eller brinna av hetta. Nä, lyd mitt råd ungar, skydda er!