I mölles sköna grönska kan man vila sitt trötta huvud och somna i en ihopfällbar solstol medan man lyssnar på en ljudbok om andra världskrigets och tysklands grymma stryptag om världen. Man kan gå längs kusten och lyssna på korna och vattnet som envist slår mot stranden och de svarta stenarna.
Man kan fylla lungorna med frisk luft och cykla på en cykel med för hög sadel och låta sin pojkvän peka ut klockgrodorna i gräset och forten som nästan är gömda i marken.
Det är fridfullt att ha semester och det hade varit ännu skönare om jag inte hade behövt se ut såhär efter en halvtimme i gassande solen utan solskydd!!
Ajaj, vad det svala lakanet rev mot mina brända skenben i natt. Vad vattnet i duschen sved i morse och hur trött jag är i kroppen och hur den skiftar mellan att skälva av frossa eller brinna av hetta. Nä, lyd mitt råd ungar, skydda er!
1 kommentar:
Okej, min kära pojkvän kom precis och kommenterade att bilderna jag tagit faktiskt inte är i Mölle utan Lerhamn! Bara så att ni inte går runt och säger fel!
Skicka en kommentar