Surfs up!

Med bara två bulor i skallen och ett stort rivmärke på låret så har jag klarat vågorna i Solana beach, Kalifornien. Nu väntar en kräftskiva á la Sverige iklädd alldeles för kort kjol. See ya!

New York, nnnnnnneeeewwoooooorrrk...

En storstad med skyskrapor så höga att man får nackspärr efter ett tag. En storstad med människor som är mycket smalare än man kan förvänta sig men med ganska taskig klädstil. Carrie, Miranda, Charlott och Samantha lyste med sin frånvaro fast vi gjorde vårt bästa att imitera deras kännetecken. På 86 vån i Empire State Building bredde sig stan ut under våra nästippor. Det var stort, det var mäktigt, det var precis som i filmerna. En dam på Bloomingdales sa "the toilet is on the second floor, honey" och håret ställde sig upp på mina armar. På en sunkig diner var servitrisen precis så nonchalant som de ska vara och en svart äldre man satt och slängde käft med killen bakom disken. Vi åkte limosine till flygplatsen klockan fyra på morgonen och jag var tyvärr lite för trött för att supa in lyxen fullt ut.

På Pauls födelsedag käkade vi lyxigt på Buddhakan för 100 dollar var, kinesisk mat med kristallkronorna fem meter över våra huvuden. Sen rockade vi loss på ett uteställe i the meatpacking district. Champagnen flödade och kjolarna guppade. Fem på morgonen stapplade vi in i på Pauls hotell och beställde roomservice upp till rummet. Tjocka drypande pommes med ketchup och majonäs trycktes in i våra fyra nyllen innan vi alla somnade gott utspridda i hans hotellrum.

Det känns som om jag går runt i en film. Bara lite mer autentiskt och mer utpräglad dialekt. I San Diego böljar sig stränderna längs vattnet och palmerna bryter av mot den ljusblå himmelen. Bubbelpoolen är så varm att det tar ett tag innan kroppen har vant sig vid chocken. Lägenheterna är... suck... alldeles, alldeles... underbar.

Paul har en bmw-cab och vi tjejer har låtit vårt blonda hår fladdra i vinden. Nu ska vi lägga oss vid poolen. Läsa lite tidningar och simma några laps. Tjingeling...

Life is good! Om bara Calle varir här...

Big, big, big.

Har jag berättat att jag ska åka till Amerikat? Att jag ska följa utvandrarnas resa över atlanten och skrika "jag tyar inte mer Karl-Oskar" i örat på mina medresenärer. Vi är fyra blonda tjejer som ska över. Jag ska bleka mitt hår lite till för att smälta in i mängden. Vi kommer att rocka hårt i det stora äpplet och spegla oss i de guldfärgade stjärnorna i trottoarerna i Hollywood och springa längs stränderna i San Diego med våra nyopererade silikontuttar med gummibröstvårtor och minimala bikinis.

Och nu har min ekonomi också löst sig. Jag har fått ett generöst bidrag från skatteverket insatt på mitt konto. Nu kan jag betala flygbiljetten Amy la ut för mig och ha råd att gå upp fem kilo som alla andra när vi är där i två veckor. Äta gigantiska portioner tills fettet rinner ut ur näsan på mig. Haha... Amerikat, here I come!