Mormor i himmlen.

Igår gick jag äntligen till Daglivs och pantade två ica-kassar med flaskor och köpte jord till min svärmorstunga. Den är uppbunden med två bambupinnar men hänger ändå tungt mot väggen. Till saken hör att det är oerhört svårt att ta död på en svärmorstunga vars blad är så tjocka och fyllda med vatten att man inte behöver vattna den mer än en gång i månaden. Den har klarat en sommar utan vatten i sex veckor, en inneboende som inte verkade vattna den överhuvudtaget. Men igår var den riktigt ledsen. Hälften av bladen var torra och bruna och det fanns knappt någon jord för den att sticka ner rötterna i. Jag fick den av mormor innan hon dog. Mormor med de gröna fingrarna, som hade en balkong likt en djungel som var omöjlig att ta sig in i. Varje dag har det gjort ont i mitt hjärta att den mått så dåligt men jag har inte haft ork att göra något åt det. Mormor måste ha gråtit i himmeln väldigt länge.

Men igår fick den ny jord, jag klippte bort alla bruna blad och vattnade den och sprayade bladen med vatten. Jag gav den en hedersplats i köket så att solen ska lysa ofta på den. Vilket gör köket nästintill obrukbart.

Jag älskar dig mormor, förlåt att jag inte visat det på länge!